Karin Gifvas: När språket inte kommer – hur du kan stötta ett barn som halkat efter i språkutvecklingen 

Språkutveckling sker i olika takt hos olika barn. Vissa tar snabbt till sig nya ord och uttryck, medan andra behöver mer tid och stöd. Forskning visar att barn som exponeras för ett rikt och varierat språk tidigt i livet har bättre förutsättningar att utveckla både läsförståelse och ordförråd (Hart & Risley, 1995). För barn som halkar efter är det viktigt att skapa en språkrik miljö där samtal, högläsning och interaktion är en naturlig del av vardagen. 

Varför vissa barn utvecklar språket långsammare 

Det finns många anledningar till att ett barn kan ha en långsammare språkutveckling. Det kan handla om medfödda faktorer, brist på språklig stimulans eller att barnet växer upp i en flerspråkig miljö där flera språk samsas om utrymmet. Att ha tillgång till flera språk är dock en stor tillgång och något som på sikt gynnar barnets språkliga och kognitiva utveckling. Studier visar att barn med språkstörningar eller andra funktionsvarianter ofta behöver särskilda strategier för att stärka sin språkförmåga (Bishop, 2014). Att tidigt identifiera dessa behov och anpassa stödet kan ha stor betydelse för barnets språkutveckling. 

Så kan du stötta ett barn som kämpar med språket 

Interaktiv högläsning 

Högläsning är en av de mest effektiva metoderna för att stärka barns språkförståelse. Forskning visar att interaktiv högläsning, där barnet engageras genom frågor och samtal, har stor effekt på ordförråd och läsförståelse (Whitehurst et al., 1988). Genom att låta barnet delta aktivt och relatera berättelsen till egna erfarenheter blir läsningen mer meningsfull och lärorik. 

Kombinera lyssnande och läsning 

Barn lär sig bäst när de får ta till sig språket genom flera sinnen. Att både höra och se orden stärker kopplingen mellan ljud och skrift. Verktyg som Readioo kan vara ett stöd i denna process genom att låta barnet följa med i texten samtidigt som de hör berättelsen. Enligt Chall (1983) är detta särskilt viktigt i den tidiga läsutvecklingen, där barn börjar förstå att det skrivna språket motsvarar det talade. 

Utveckla språket genom lek 

Språk utvecklas bäst i en stimulerande miljö där barnet får använda det på ett lekfullt sätt. Rim, ramsor och sånger är utmärkta redskap för att stärka fonologisk medvetenhet, vilket är avgörande för läs- och skrivutvecklingen (Goswami, 2001). Genom att använda sånger och språklekar kan barnets språkutveckling stärkas på ett naturligt och engagerande sätt. 

Minska passiv skärmtid – välj aktiva alternativ 

Forskning visar att barn som får mycket språklig interaktion med vuxna utvecklar sitt språk snabbare än de som spenderar mycket tid framför skärmar (Dickinson & Tabors, 2001). Ett skärmfritt alternativ som Readioo erbjuder ett engagerande sätt att lyssna och läsa utan att skärmar tar över uppmärksamheten. Genom att låta barnet lyssna och följa med i texten får de en mer aktiv språkinlärning. 

Språkutveckling är en resa – stöd gör skillnad 

Att stärka ett barns språkförmåga handlar om att skapa en miljö där samtal, läsning och nyfikenhet står i centrum. Genom att använda metoder som interaktiv högläsning, språkstimulerande lek och verktyg som Readioo kan vi ge barn bättre förutsättningar att utveckla sitt språk i sin egen takt. 

Även om man som förälder gör allt man kan, kan man ändå känna oro för sitt barns språkutveckling. Om så är fallet kan man prata med förskolan eller vända sig till BVC eller en logopedmottagning. 

Små insatser i vardagen gör stor skillnad. Genom att läsa, lyssna och prata tillsammans bygger vi inte bara ett starkare ordförråd utan även ett större självförtroende hos barnet. Språkutveckling är en resa – och med rätt stöd kan varje barn hitta sin väg. 

Karin Gifvas är förskollärare, grundskollärare och speciallärare med djup expertis inom läs-, språk- och skrivutveckling. Med en gedigen erfarenhet av att arbeta med digitala tjänster och produkter har hon ett starkt fokus på att skapa tillgängliga och inspirerande lärmiljöer. Genom sitt arbete strävar hon efter att ge alla barn de bästa förutsättningarna att utveckla ett rikt språk, en stark läslust och en nyfikenhet på lärande.

Referenser 

Bishop, D. V. M. (2014). Ten questions about terminology for children with unexplained language problems. International Journal of Language & Communication Disorders, 49(4), 381–415. https://doi.org/10.1111/1460-6984.12101 

Hart, B., & Risley, T. R. (1995). Meaningful Differences in the Everyday Experience of Young American Children. Paul H. Brookes Publishing Co. 

Whitehurst, G. J., Falco, F. L., Lonigan, C. J., Fischel, J. E., DeBaryshe, B. D., Valdez-Menchaca, M. C., & Caulfield, M. (1988). Accelerating Language Development Through Picture Book Reading. Developmental Psychology, 24(4), 552–559. https://doi.org/10.1037/0012-1649.24.4.552 

Goswami, U. (2001). Early Phonological Development and the Acquisition of Literacy. I S. B. Neuman & D. K. Dickinson (Red.), Handbook of Early Literacy Research (s. 111–125). Guilford Press. 

Chall, J. S. (1983). Stages of Reading Development. McGraw-Hill. 

Dickinson, D. K., & Tabors, P. O. (2001). Beginning Literacy with Language: Young Children Learning at Home and School. Paul H. Brookes Publishing Co.